Tortyr

Jag börjar förstå mer och mer varför man använder sömnberövande som tortyrmetod. Det är naturligtvis för att det är så plågsamt. I natt började jag fundera på vad som är mest plågsamt av alternativen A och B nedan:

A) Att bli väckt varje till varannan timme av en bebis som vill amma,
eller
B) Att under vargtimmarna hållas vaken i en till två timmar av en bebis som INTE vill amma (utan istället sparkas, sprattla, riva, slita och säga bä-bä-bä och sedan skrika lite).

Bäbäbä...

... Så säger Tuva dagarna i ändå numera (och ibland på nätterna). Eller ibland BÄ! eller bä? eller bä-bä-bä-bä-bä-bä, eller... Ja, ni hajar nog. Det är väldigt charmigt dagtid och liiite mindre charmigt klockan fem på morgonen.

Fyrfoting

Kolla vad Lill-Tuvan kan!

Det gäller att vara SNABB med kameran, för det är inte många sekunder hon står såhär tjusigt...

God Jul!

God Jul önskar familjen Boman!

Frukost

Tuva, 7 månader och en dag, får numera smörgås till frukost.



Såhär glad blir hon då.

(Jodå, liiite av mackan hamnar i magen, även m det mesta hamnar på golvet...

Förkylt

Inte nog med att jag är sjuk (det gör inte så mycket), men nu har Tuvan drabbats av sitt livs första förkylning, ja första sjukdom överhuvudtaget, faktiskt. Det bröt ut i söndags med feber och snuva och hosta. Inte roligt att vara så liten och inte vara frisk. Idag är hon dock feberfri, men snorig. Och hon ville inte ha "riktig" mat, trots (eller på grund av) att det bjöds på hemlagad kycklingpuré. Nej, de senaste dagarna har T bara velat ha RIKTIG mat, men i desto större mängder.

Nu ligger hon i babygymmet medan jag betalar räkningar... AJ! Vem bet mig i örat?! Aha, ärlighetsängeln... OK. Tuva ligger i baygymmet medan jag kollar mail, läser bloggar och surfar.

December...

... och därmed dags för årets datumljus!

På begäran...

... kommer här några av veckans bilder på Lill-Tuvan.

Söt bebis i barnstol

Tuva provar lusekoftan hon fått i present (lite stor, men blir perfekt tills vinterkylan kommer)

Pyjamasparty

Sexmånaderskontroll

Igår var vi på BVC för sexmånaderskontroll, vilket innebar vägning, mätning, läkarundersökning samt vaccinering.

Lilla T är inte så liten längre; hon drar iväg både vad gäller vikt och längd. Hon vägde 7050 g och längden uppmättes till 64 cm. Läkaren hade inga anmärkningar på Tuva, men Tuva hade anmärkningar på honom... "Vad är det där för skum figur som ska hålla på och joxa med mig nu då?!" var hennes kommentar. Sen stack han henne med en spruta, och det var såklart INTE populärt.

6 månader

Idag fyller Tuva 6 månader. Fast det känns som om hon funnits i 6 år. Minst. Jag kommer knappt ihåg hur det var innan hon fanns, och det känns som om det är en hel livstid sen hon föddes (och det är det ju också, i och för sig). Sexmånadersdagen firades som sig bör med något nytt och spännande att äta, nämligen en majskrok. Det tog en stund, men när Tuva väl kom på att den var ätbar slank den ner illa kvickt. Majskrokar ser ju torra, krispiga och kladdfria ut, men nu har jag lärt mig att iallafall T kan kladda ner sig och sina kläder med en sån.

Lilla tjejen börjar bli stor, så nu är det sittvagn som gäller när hon åker vagn (fast oftast blir det sjal än så länge).

Så mysigt var det att åka vagn häom dagen att det till och med gick an att somna.

PLASK!

Idag var första gången på babysimmet för Tuva (och hennes föräldrar). Vi hade sällskap av ytterligare fyra bebisar i åldrarna tre till nio månader, och deras föräldrar såklart. T gjorde sitt bästa för att slå rekord i plaskande (och blev sen förvånad över att det stänkte vatten i ögonen). Till min förvåning orkade hon plaska och vara glad hela passet, och till och med i duschen efteråt. Därefter tog dock orken slut, men inte värre än att hon höll sig vaken hela vägen hem. Sen trodde jag att hon skulle sova middag lääänge, men det blev bara 45 minuter, som vanligt ungefär. Fast sen somnade hon vid 15.30, och då vet jag inte hur länge hon hade kunnat sova, för jag väckte henne efter en dryg timme. Ja, just det. Jag väckte en sovande Tuva... Hur ofta händer det?!

Tyvärr var det lite för blött för kameran, så det blev inga foton på den plaskande Tuvan.

En ny vändning

Idag har Tuva vänt sig från rygg till mage. Givetvis passade hon på när jag vände ryggen till några ögonblick. När jag fick syn på vad som var på gång hade hon nästan vänt sig, bara en arm som var i vägen, men den lyckades hon krångla bort efter en stund. Och så låg hon plötsligt prydligt på mage.

Återbesök hos vet

Igår var vi på återbesök hos veterinären som kastrerade Cilla förra veckan. Hon verkade ha förlåtit honom fullkomligt; ville klättra upp i hans famn och pussade honom så mycket hon kom åt. Han kunde konstatera att såret läkte fint, så nu slipper Cillisen kragen (vilket hon är mycket glad över) och får börja gå promenader igen.

Fantastiskt så snabbt hon har återhämtat sig, med tanke på hur eländig hon såg ut för mindre än en vecka sen!

BVC-besök

Här här siffrorna från dagens besök på BVC. Vikt: 6315 g. Längd: 62,5 cm. Följer kurvorna fint.

Nä, nu får det vara nog!

Här är det bara eländes elände de senaste veckorna! Först ryckte husse av mig min fina päls som jag sparat ut inför vintern. Sen fick jag åka bort en vecka. (I och för sig till ett av mina favoritställen, men iallafall. Hemma är bäst. Och man undrar ju alltid lite om man ska få komma hem igen.) Sen bar det av till farbror veterinären. Där blev jag sövd och då vet jag inte vad som hände, men jag mådde tjyvens när jag vaknade. Nu mår jag bra igen, men (och det är ett stort MEN!) jag har en stor obekväm krage om halsen! Och just nu när jag har så konstig klåda på magen. Kragen är i vägen! Ta bort den! Snälla?! Hur länge ska jag behöva ha den egentligen?

Fast lite snälla är de också för jag får leverpastej både morgon och kväll. Men nåt lurt är det väl, för husse och matte är sååå angelägna om att jag ska äta den där leverpastejen, men gott är det!

/CILLA

Middagsdags

Tuva har blivit så stor att hon fått en alldeles egen stol och sitter med vid bordet när vi äter middag. Fast än så länge serveras ingen mat på brickan, bara leksaker...

Norrlandsresa

Idag har jag och Tuva varit på utflykt ända till Norrland. Närmare bestämt till Gävle och mitt jobb. Jag har tänkt länge att vi skulle åka dit och hälsa på och idag blev det äntligen av. Tuva visade sig från sin allra charmigaste sida, smilade åt dem som gullade med henne, låg fridfullt i vagnen iallafall halva lunchen, satt i knät på M och drog S i fingrarna. Inget skrik och knappt något gnäll på hela besöket, så nu är mina arbetskamrater övertygade om att jag har världens gladaste och mest lättsamma lilla unge. Och det vet jag inte riktigt om jag vill skriva under på... Underbar naturligtvis, men liiite besvärlig är hon väl också? Men det var roligt att träffa arbetskamrater och givetvis skönt att T var så nöjd och glad. Nu sover hon, så det är väl bäst att jag skyndar mot sängen, så jag hinner somna innan hon vaknar.

Tuvas favoriter

Nu är jag 5 månader fyllda och mamma tycker det är dags att jag börjar gästblogga så smått. Hon föreslog att jag skulle lista mina favoriter och eftersom jag iallafall ibland gör som min mamma säger så kommer listan här:

Favoritperson: Mamma (nästan alltid bra, fast ibland fattar hon inte alls vad jag vill...)
Favoritdjur: Hunden (fast hon låter läskigt ibland)
Favoritbok: Vikboken! (Snacka om en GOD bok)
Favoritleksak: Biet!
Favoritlek: Flygplansleken (speciellt när pappa säger "Du flyger! Du flyger!")
Favoritmat: Mjölk (men morotspuré är inte dumt det heller)
Favoritplats: Mammas och pappas säng (samt sjalen, men den flyttar ju på sig, så det kanske inte räknas som en plats?)

/TUVA

Potatis

Tuva smakar potatis för första gången. Lite konstigt, men roligt, var hennes kommentar.

En vändning!

Woho! Nu har det hänt! Tuva har vänt sig från mage till rygg för första gången. (Det där med att en gång är ingen gång gäller väl inte såna saker?!) Tuva själv verkade inte alls inse sitt storverk, utan tog sin mammas jubel med ro.

4,5 månader

Igår var Tuva på 4,5-månaderskontroll på bvc. Hon fick godkänt, trots att hon inte visade upp alla sina konster. Hon tyckte inte att leksakerna som erbjöds var värda att gripa tag i, men sköterskan trodde mig på mitt ord att hon KAN greppa. När HON vill...

Vikten noterades till 5930 g och längden 61,5 cm.

5 saker man övar på som småbarnsmamma:

1. Prioritera. Det gäller att utnyttja tiden väl när bebisen sover/roar sig på egen hand/någon annan roar henne.

2. Emotionell stabilitet. Det gäller att behålla sitt känslomässiga lugn trots att någon illvrålar i ens öra.

3. Flexibilitet. Man kan planera hur mycket som helst, men sen måste man ändå ändra planen utifrån vad bebisen vill just den dagen.

4. Att göra saker med en hand. Vänster arm och hand bär bebisen, medan höger hand pysslar med sitt.

5. Att plocka upp saker med tårna. En viktig förmåga i många sammanhang!

Tuva kopplar greppet om tillvaron!

Eller iallafall så kan hon numera greppa en leksak. Det övade hon på idag enligt möstret titta - treva - greppa - släppa, vilket rätt snabbt utvecklades till titta - trevande greppande - hålla - trycka in i munnen. Föremålet för övningen var en liten plyschmjuk handledsskallra i form av en blomma med härligt prasslande kronblad.




Jag kan även rapportera att förra veckans sömnrekord snarare var ett lysande undantag än en ny vana, sedan dess har det varit "som vanligt" med sömnen, bortsett från två nätter då Tuva vägrade ligga i sin spjälsäng.

Sömnrekord

Meddelande från TT:
Natten mellan den 13 och 14 september noterades ett nytt personligt sömnrekord av Tuva Boman. Hon somnade kl 20.30 och vaknade 06.00. Detta ger ett nytt rekord på 9,5 timmar, med avbrott endast för korta uppvaknanden, följda av omsomnande utan åtgärd från någon vuxen.

Tuvas mamma kommenterar:
Wow, vilket rekord! Undrar om det är ett lysande undantag eller en ny vana? Tyvärr lyckades inte jag riktigt ta till vara på denna långa sömn för egen del, utan vaknade ett antal gånger under natten, tittade till Tuva och funderade på varför hon plötsligt sov så länge. Berodde det på att vi inte var hemma, utan hos Tuvas mormor och morfar? (Ganska jobbigt om hon hellre sover borta än hemma...) Gillade hon resesängen, dvs liggdelen till Emmaljungavagnen. (Men varför vill hon då inte ligga i vagn på promenaderna?) Gillade hon den vita filten särskilt mycket? Var hon helt enkelt extra trött? Extra mätt? Eller är det helt enkelt en liten bebis normala utveckling?

Den som däremot tog vara på möjligheten till sömn och vila var Cilla, som njöt i fulla drag av att få sova i mattes knäveck.

En gräslig bebis!

...eller rättare sagt en bebis som växer som gräs! Något annat är väl i och för sig inte att räkna med, när hon heter TUVA. ;-)

Vid dagens besök på bvc noterades vikten 5585 g och längden dryga 59 cm. Hon följer viktkurvan fint, och längden har ökat till och med något mer än förväntat. Lite råd, stöd ch uppmuntran fick vi också med oss av den snälla bvc-sköterskan.

Nu sover Tuva i mitt knä, så jag sitter VÄLDIGT stilla för att inte väcka henne. Kanske om hon sover ordentligt nu på eftermiddagen att hon slipper bli övertrött och arg i kväll? (Hoppet är som bekant det sista som överger småbarnsföräldern.)

Formsvacka i sömnrekordsjakten

Eftersom jag inte vill sälla mig till skaran av bloggare som endast och enbart skriver glada och skrytsamma inlägg så skriver jag ett inlägg idag.

Tuva har istället för att jaga nya personliga sömnrekord istället sovit allt kortare (känns det som iallafall) sömnpass. Och haft svårare att somna om. Inatt sov hon som mest tre timmar på raken, och det var från nio till midnatt,så det utnyttjades inte maximalt för föräldrasömn.

Dessutom har Tuva gått med i föreningen VVV (Våga Vägra Vagn), vilket är liiite opraktiskt när man har hund som måste få komma ut på promenader. Tack och lov för bärsjalen!

En bebis som leker!

På senaste tiden så LEKER faktiskt Tuva i babygymmet istället för att bara ligga och titta i största allmänhet. Och idag höll hon för första gången i en leksak som jag gav henne, skakade på den, slog till sig själv i pannan med den, släppte den, såg förvånad ut... Detta förevigades såklart, se nedan.

Och här är en bild på Tuva i magläge:

Pers. i (B)OS!

Tuva satte i natt nytt personligt rekord i (B)OS, som pågår hemma hos oss på nätterna. Det nya rekordet ligger på 7 h 45 min. Inte illa, snart kanske hon spräcker den magiska åttatimmarsgränsen?!


(Red. anm. (B)OS = de BOmanska Sömnmästerskapen)

Bröllop

I lördags var jag, Mikael och Tuva på bröllop, då min goda vän Lina gifte sig med sin Magnus. Grattis till er båda!

Det har sina sidor att ha med en bebis på en bröllopsfest (i kyrkan var Tuva inte med, eftersom vi inte ville riskera illvrål mitt i ceremonin) t ex riskerar man att missa viktiga festinslag, såsom brudvalsen och tårtskärandet, p g a att bebisen råkar vara hungrig just då. Men festen var trevlig iallafall och Tuva skötte sig givetvis exemplariskt.

På spaning efter det leende som flytt...

Jag har försökt länge att fånga Tuvas leende på bild, och till slut lyckades det. Det blev dock ganska många andra miner som förevigades så att säga på köpet. Man kan säga som så om Tuvas ansiktsuttryck, att gillar man inte en min hon visar upp är det bara att vänta fem sekunder, så ser minen annorlunda ut.

Vattenmelonen

På allmän begäran kommer denna blogg från och med nu även innehålla bilder!

Men vad har denna vattenmelon med Tuva att göra?! Den som kommer på det först (och lämnar svaret i bloggen) vinner ett fint pris!

Agilityträning

Idag packade jag in Cilla, Tuva och mig själv i bilen och drog till Knivsta för lite agilityträning tillsammans med Karin, Jari och Hampus. Skoj att träna lite, och Cilla var pigg och duktig. Det blev dock inte så mycket tränad, eftersom Tuva INTE ville ligga i vagnen mer än några minuter. Fast det påminde ju därmed rätt mycket om en agilitytävling; tog halva dagen och vi sprang ETT lopp (plus lite slalomträning med T i bärsjalen).

Läkarbesök

Idag har Tuva varit på läkarkontroll på BVC. Allt var utan anmärkning, och läkarens omdöme löd "Ett fint och friskt barn som växer och utvecklas som hon ska". T gjorde även sitt bästa för att charma både läkaren och sjuksköterskan med bedårande leenden.

Att Tuva är finast och charmigast visste vi ju redan, men det känns ju alltid bra att få höra att hon är frisk också!

Vikten för dagen var 4785 gram, och längden 54,5 cm. M a o välproportionerlig och följer sina kurvor fint, men mindre än genomsnittsbebisen för sin ålder.

Står och pratar

Fantastiska Tuva kan redan både stå och prata! Inte illa när man bara är 2,5 månader gammal...

Visserligen behöver hon lite (läs: väldigt väldigt mycket) hjälp för att stå upp, men roligt är det att befinna sig i vertikalt läge. Hon är inte så himla pratsam ännu, men ger då och då ifrån sig ett Ng-ge! eller Gloä.

Fast mest äter hon. Eller sover. Eller ser sig omkring med stora ögon. Det händer att hon skriker också, men det hör mer till undantagen. ;-)

Jag bloggar, alltså finns jag...

... eller heter det jag finns, alltså bloggar jag?

Tuva slog personligt sömnrekord i natt; nästan sju timmar i sträck! Eller i varje fall nästan sju timmar utan att äta. Enligt M var hon vaken en stund och låg och gurglade, men somnade sedan om, fast det känns nästan som det mest imponerande...